1960

 

Under vintern pågick stora diskussioner i speedway-Sverige om hur sporten skulle räddas. Det förslag som majoriteten av de styrande trodde på var att börja köra 4-lagsmatcher. Därför beslöt man sig nu för att börja säsongen på Ullevi med en inbjudningsmatch mellan Sveriges fyra bästa lag, Kaparna, Monarkerna, Dackarna och Vargarna. Publiken var med på noterna. Drygt 6000 personer fick se när Vargarna vann en mycket jämn och tät match, två poäng före Dackarna och ytterligare några före hemmalaget. I ett heat pressade Sörmander Fundin så hårt att banrekordet sänktes med ytterligare en sekund.

Ove Fundin tog sin första VM-seger och sitt tredje SM-guld. Dessutom tog han par-SM tillsammans med "Bengan" Brannefors.

För laget gick det sämre. Vi dalade till en 4:e plats när vi inte hade favören av en inkörd hemmabana längre. Vi hade bara strykpojkarna Getingarna efter oss.

För ovanlighets skull var det bara två svenskar i VM-finalen på Wembley. En av dem var förstås Ove Fundin tog sin andra VM-titel. Den här gången i ett särkörningsheat med Ronnie Moore och Peter Craven, alla med 14 poäng). Rune Sörmander 12:a på 5 poäng.

På Ullevi kördes den första officiella lag-VM-tävlingen. Sverige vann överlägset med 44 poäng före Storbritannien med 30. Övriga lag i finalen var Tjeckoslovakien (15) och Polen (7). Finalen hade föregåtts av två kvalificeringstävlingar. Sverige vann den nordiska finalen och Tjeckoslovakien den kontinentala. Storbritannien och Polen hade seedats till finalen.

I det svenska laget körde Ove Fundin, "Varg-Olle", Rune Sörmander och Björn Knutsson. Den sistnämnde hade i semifinalen ersatts förtjänstfullt av Alf Jonsson.

6 oktober kördes en match mellan ett förstärkt Kaparlag och Australiens landslag. Matchen blev oerhört spännande. Inget lag ledde någon gång med mer än 4 poäng. Inför sista heatet var det helt jämnt, 45 - 45. Där ställdes Bengt Brannefors och Göran Karlsson mot Ronnie Moore och Chum Taylor. Ronnie vann, det gick inte att göra något åt, men Bengan och Göran trängde sig emellan de båda australiensarna. Kaparnas lag var förstärkt med Björn Knutson och "Varg-Olle". Förvisso en rejäl förstärkning, men det australiensiska laget var av högsta klass och förstärkt med förare från Nya Zeeland. Det bestod av Ronnie och Peter Moore, Jack Young, Ray Cresp, Barry Briggs, Chum Taylor och den körande lagledaren Trevor Redmond på reserven.

 

ALLSVENSKAN (DIV I)
VARGARNA 16
MONARKERNA 10
DACKARNA 8
KAPARNA 6
GETINGARNA 0

 

 


KAPARNA
INDIVIDUELL STATISTIK
FÖRARE H P MATCHSNITT 5xP/H
OVE FUNDIN 38 104 13,68
BENGT BRANNEFORS 40 78 9,75
GÖRAN CARLSSON 41 55 6,71
OLLE SEGERSTRÖM 41 52 6,34
OLLE ANDERSSON IV 33 33 5,00
ARNE CARLSSON 14 24 8,57
BO MAGNUSSON 30 19 3,17
BENGT FRANSSON 14 10 3,57
ROY LUNDGREN 5 2  

 

VÄRLDSMÄSTARE:

INDIVIDUELLT

1. OVE FUNDIN, Sverige

2. RONNIE MOORE, Nya Zeeland

3. PETER CRAVEN, England

 

SVENSKA MÄSTARE:

LAG VARGARNA, Norrköping
PAR OVE FUNDIN och BENGT BRANNEFORS, Kaparna
INDIVIDUELLT

1. OVE FUNDIN, Kaparna

2. BJÖRN KNUTSSON, Vargarna

3. CURT NYQVIST, Monarkerna

JUNIOR WILLIHARD THOMSSON, Folkare

Topptrion i VM-finalen, Peter Craven, Ove Fundin och Ronnie Moore.