VM 1961 hade varit  en stor framgång för Sverige, men i seriespeedwayen var det nu endast fyra lag i Division I. Det kördes en dubbelserie med Dackarna som vinnare. Kaparna kom 2:a på samma poäng som Monarkerna.

Sedan ett år tillbaka kördes seriematcherna på den nybyggda banan i Lindome. Nu, 1962, provade man att popularisera sporten genom att köra extraheat med handicap. Lindomebanan var troligen först i landet med att prova detta. Detta berodde på att det pågick diskussioner om att försöka jämna ut matcherna. De bästa förarna i landet ansågs lite väl överlägsna och därför ville man ge de bästa förarna lite olika tillägg. Beroende på vad de bästa förarna hade gjort för resultat tidigare så fick man 10, 20 eller 30 meters tillägg. Detta gick till så att man startade 10, 20 eller 30 meter bakom starttejpen. Oerhörda diskussioner pågick om detta. April-skämt? Nej, inte alls. Man hade helt gått in för systemet på de engelska banorna. Systemet infördes senare men togs efter några år bort av naturliga skäl. Det skulle vara intressant att delta i en sådan debatt i modern speedway...

Handicapet betydde till exempel att Ove Fundin startade 30 meter bakom Göran Karlsson.

Det kördes två heat och därefter final.

Speedwayintresset var tämligen stort. Det kunde arrangeras en JDM-tävling på Lindevi. 6 förare från GMK deltog och nästan alla skötte sig med den äran. Bengt Svensson från Mariestad vann på 14 poäng. Delad 2 kom Tore Larsson, Mariestad, och Bo Josefsson, Vetlanda på 12 poäng. Bengt Nilsson och Hans Olsson, GMK, delade 4:e-platsen på 11 poäng.

Ove Fundin vann SM på samma poäng som Göte Nordin. Göte körde fortfarande för Getingarna. Ove var förstås bästa poängplockare i Kaparlaget.

Peter Craven vann VM och Ove Fundin kom 3:a.

DIVISION I

1. PETER CRAVEN, England

2. BARRY BRIGGS, Nya Zeeland

3. OVE FUNDIN, Sverige

Dackarna,

RUNE SÖRMANDER och PER-TAGE SVENSSON

1. OVE FUNDIN, Kaparna

2. GÖTE NORDIN, Getingarna

3. SÖREN SJÖSTEN, Vargarna

STEN KARLSSON, Indianerna