Premiärseger i Göteborg
Segrarnas rad fortsätter. Rekord i Danmark-Norge.
På våren 1934 kunde så Torsten glädjestrålande tala om att hans "stall" var utsålt. Det betydde att 2 St Douglas på 600 cc och 1 st Imperial dirttrack-maskin samt slutligen 1 st d:o TT-maskin hade forsålts.
För Torsten var det en smula vemodigt att behöva skiljas fran sina kära maskiner. Han hade haft så många segrar med dem att de var honom mycket kära och han pysslade också om dem på bästa sätt.
Men det duger inte att vara sentimental om man tänker komma någonstans inom motorsporten, sa Torsten när försäljningen kom på tal. Man måste följa med sin tid och maskinerna blir ständigt förbättrade. En förare med gamla grejor står sig mycket slätt i konkurrensen.
Två nya maskiner.
En Suecia dirt-track-maskin med JAP-motor av årgang 1934 var också det första Torsten beställde och inhandlade när hans övriga maskiner var sålda. Den nya cykeln skulle levereras i mitten av april. Torsten kunde givetvis inte sitta snallt hemma och vänta på leveransen. Han tog resolut och körde ner till fabrikeni Örkelljunga. Det var veckan innan maskinen skulle komma hem till Häverösund. På sin nya maskin ade han mycket stora förväntningar. Den hade presterat mycket lovande saker i andra händer innan den köptes av Torsten.
Vidare köpte Torsten en 650 cc Eiber, vilken för övrigt hade en systermotor till den Eiber som Skepparn körde. Den sistnämnda monterade Torsten in i en gammal Triumphram och meningen var att den skulle användas som reservmaskin. Tillsammans med Skepparn och Martin Strömberg på Norton skulle säkerligen gänget från Husqvarna få åtskilligt att tänka på fortsättningen.
Turné till Danmark.
Vårsäsongen inleddes med en turné till Danmark. Där blev det idel segrar. Början gjordes i Aalborg och där deltog även tysken Rumrich och danskarnas bästa, Morian Hansen och Baltzar Hansen. Det blev en vacker inledning ty Torsten visade sig ganska överlagsen och gav inte sina farliga medtavlare en chans att sticka upp.
I sin mest bländande stil körde han sin nya maskin till den första segern. Den skulle dock snart följas av flera och efter en mycket kort tid var Torsten lika införstådd med denna som han förut varit med sina gamla kärror.
Snabbast i Göteborg.
Det var med Eibern han kört tills vidare. Den 25 april kom så motorn till Suecian. Det var flyget som direkt från fabriken i England levererade den motorn till Örkelljunga.
Så satte man igång att bygga cykeln färdig. Trots att Torsten i ritningar uppfunnit allehanda finesser var det en hel del som måste ändras. Sent en lördagsnatt blev det dock klart och Torsten skyndade sig att haka fast den på sin bil och styrde kosan till Goteborg.
Där hade ju Göteborgs Motorklubb anordnat stora tävlingar pa Sävedalens dirt-track-bana. Torsten hade naturligtvis inte haft en chans att kunna träningsköra och man trodde inte honom om att kunna konkurrera med de övriga elitförarna. Det fordras i vanliga fall en hel del träning inför en så stor tävling.
Utan träning blev dock Torsten snabbaste förare och publiken hyllade honom frenetiskt. Han visade en stil och en säkerhet som kom närvarande experter att förtjust utbrista: Torsten Sjoberg är den elegantaste och säkraste förare Sverige någonsin haft. Han är fullt i klass med det bästa världen kan bjuda inom denna sport.
Nya segrar och rekord.
Veckan efter var det tävling i Trollhättan. Segraren hette även där Torsten Sjoberg. Sitt fenomenala rekord kunde han dock inte pressa på den banan. Men att det aldrig var något tal om vem som skulle vinna och därmed erövra den stiliga pokal som tidningen "Trollhättan" ställt upp i pris, visar de tider som noterades för de första. Segrartiden blev 1.45.0 och andreman, som var Hjalmar Solhberg, stannade på tiden 1.50.0 med sin Matchless. Evert Fransson på Rudge var tredje med 1.51.1. Även här bette det att tävlingens behållning var Sjöbergs eleganta körning och utomordentliga teknik.
Triumf på Frognerstadion.
Så var det klart för start i Norge. Det var Norsk Motorklubb som anordnade tävlingar pa Frognerstadion. Det blev idel triumfer för de svenska förarna. Ett sensationellt fint banrekord blev det också och det var naturligtvis Torsten som svarade för detta. Med tiden 1.54.0 gjorde han en körning som kom hela den församlade norska publiken och alla närvarande experter att skrika av föartjusning.
Alla andra själar gjorde klokast i att hålla sig borta när den mannen är med på banan, skrev en norsk tidning. Efter honom står jord och grus som en tjock sky i kurvorna. Man kan fundera over hur han kan hålla sig på rätt köl hela tiden, men på något underligt sätt lyckas han alltid. Det är ju rena cirkuskonstena som denne svensk presterar och vi kan inte annat än uttrycka vår uppskattning av den lektion han gav. Aldrig har man skådat något liknande och det är bara att önska att vi snart åter får se honom tävla på våra banor.
Det var uppskattning av renaste vatten och man förstår att Torsten kände sig mycket rörd ocht acksam. Hjalmar Sohlberg blev här tvåa och Rolf Lau trea.
